Forskningsföreningen för täckdikning koordinerar gemensamma forskningsprojekt inom täckdikning och vattenhushållning i jordbruket. Under de senaste åren har föreningen koordinerat projekt där Naturresursinstitutet (Luke), Aalto-universitetet, Sven Hallins forskningsstiftelse sr, Helsingfors universitet och Finlands Miljöcentral deltagit. Projekt som föreningen koordinerar för tillfället är listade nedan. Information om tidigare projekt finns. här
REWATER
Den globala uppvärmningen och de allt vanligare extrema väderfenomenen, såsom översvämningar och perioder av torka, hotar livsmedelstryggheten och tillgången till vatten. Syftet med projektet REWATER är att möta de utmaningar som klimatförändringen medför för vattenhushållningen inom jordbruket genom att utveckla intelligenta och lättillgängliga ICT-baserade lösningar för vattenhantering som stöder ett hållbart jordbruk, samt att öka kunskapen och kännedomen om dränering i Interreg-Aurora området.
Inom projektet samlas fältdata om vattenhushållning i jordbruket in, klimatförändringens effekter på skördeproduktionen utvärderas och simuleringsmodeller anpassas för att studera vattenhushållning under förändrade klimatförhållanden. Fältförsök genomförs på pilotområden i Finland och Sverige, där funktionaliteten hos intelligenta dränerings- och bevattningssystem testas. REWATER-projektet främjar utvecklingen och införandet av effektiva vattenhanteringssystem i samarbete med intressenter i Finland och Sverige.
Projektet genomförs genom fyra nära sammanlänkade arbetspaket:
1. Klimatförändringens effekter på jordbruket
Det första arbetspaketet fokuserar på att bedöma klimatförändringens effekter inom jordbruket genom insamling och analys av observationsdata. Nya övervakningssensorer installeras på försöksområden i Finland och Sverige för att samla in klimat- och markdata. Dessutom utnyttjas tidigare insamlad information om exempelvis nederbörd, temperatur, markfuktighet och skördeproduktion. Fältdata samlas in från tre försöksområden: Sievi och Tyrnävä i Finland samt Öjebyn i Sverige. Med hjälp av den insamlade datan modelleras jordbrukets vattensystem och klimatförändringsscenarier tas fram för att bedöma framtida förändringar i nederbörd och temperatur.
2. Utveckling av fältspecifika modeller
Det andra arbetspaketet fokuserar på att utveckla fältspecifika modeller som simulerar markfuktighetsförhållanden samt bedömer behovet av dränering och bevattning inom olika avrinningsområden. Modellerna beaktar de särskilda förhållandena i kalla regioner och använder klimatscenarier för att utvärdera framtida effekter. Arbetspaketet bygger på mätresultat från försöksfälten inom arbetspaket 1.
3. Pilotering av ett intelligent Dr-Ir-St-system
Det tredje arbetspaketet syftar till att implementera ett intelligent Dr-Ir-St-system (dränering, bevattning och lagring) i pilotskala för att motverka klimatförändringens effekter. Inom projektet utvecklas ett IoT-baserat automationssystem för att optimera vattenhanteringen inom jordbruket. Systemet stöder principerna för cirkulär ekonomi genom återanvändning av vatten inom jordbruksområden samt genom användning av lågströmsutrustning som drivs med solpaneler. Systemet testas på försöksfält i både Finland och Sverige. Målet är att utvärdera systemets effektivitet, hållbarhet och möjligheter till uppskalning under olika klimat- och jordbruksförhållanden.
4. Kommunikation och kunskapsutbyte
Inom det fjärde arbetspaketet utarbetas en kommunikationsplan för att sprida projektets resultat. Dessutom strävar man efter att främja gränsöverskridande kunskapsutbyte mellan projektländerna, så att lokal kunskap och goda praxis kan spridas mer effektivt.
REWATER genomförs som ett gemensamt forskningsprojekt under åren 2024–2027. Projektets ansvariga organisation är Uleåborgs universitet. Övriga projektparter är Täckdikningsföreningen rf, Forskningsföreningen för täckdikning rf, Aalto-universitetet, Hushållningssällskapet i Norrbotten-Västerbotten samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Projektet finansieras av EU:s Interreg Aurora-program, Lapplands förbund och Stödstiftelsen för täckdikning. Interreg Aurora -programet stöder gränsöverskridande samarbete i Norden och Östersjöregionen, särskilt för att främja innovation, hållbar utveckling och konkurrenskraft. Mer information om Interreg Aurora-programmet finns på: https://www.interregaurora.eu/.
Exkursion 19.-20.8.2026
REWATER-projektet arrangerar i augusti 2026 en exkursion från Sverige till Finland i samarbete med MASSIW-projektet och Länsstyrelsen. Exkursionen innefattar relevanta besöksmål i Vasaregionen.
https://www.salaojayhdistys.fi/wp-content/uploads/2026/08/REWATER-exkursion-19.8.2026-Haggblom.pdf
VATTENHUSHÅLLNINGENS BETYDELSE INOM ÅKERODLING OCH VATTENSKYDD (VESIHAVE)
Kontrollen över åkerns vattenhushållning spelar en central roll både inom förbättringen av åkrars produktivitet såväl som inom minskningen av näringsläckaget. Dräneringen måste vara i skick för att andra markförbättrings- och jordbruksåtgärder skall ge önskad nytta. VesiHave-projektets huvudmål är att utreda hur åkerdräneringens och grundtorrläggningens (i Sverige: markavvattningen), dvs. täckdikningens och stamdikenas effektivitet och reglermöjligheter påverkar näringsläckaget och skördenivån. Målet är att reglera vattenhushållningen så att avkastningen (skörden) maximeras samtidigt som näringsläckaget minimeras och markstrukturen tryggas. Även effekterna av övriga gundföbättringsåtgärder granskas. I projektet utreds även sambandet mellan dräneringsdjup och utsläpp av växhusgaser.
GRUNDFÖRBÄTTRINGARNAS INVERKAN PÅ SKÖRD OCH NÄRINGSBALANS (PERA)
Grundförbättring av åkerjord är grunden för all produktion inom jordbruket. Bristfällig dränering orsakar i regel skördeförluster på grund av alltför blöta förhållanden under växtsäsongen samt problematiska skördeförhållanden på grund av markens försämrade bärighet. Otillräcklig dränering kan i värsta fall resultera i dåliga skördar år efter år. I PERA-projektet granskas på skiftesnivå hur dräneringens tillstånd inverkar på produktivitet och näringsläckage. Dräneringsinvesteringarnas lönsamhet granskas från både jordbrukarens och samhällets perspektiv. Risken för näringsläckage granskas med hjälp av den skiftespecifika näringsbalansen, vilken har blivit granskad även i tidigare forskning beträffande kväve och fosfor. I den tidigare forskningen har dock dräneringens tillstånd inte beaktats.
INVERKAN AV ÄNDRAD PRODUKTIONSINRIKTNING PÅ NÄRINGS- OCH SEDIMENTBELASTNINGEN FRÅN LERÅKER
Målsättningen med projektet är att i skiftesskala (täckdikningens avrinningsområde) undersöka hur vattnets och partiklarnas flödesrutter samt näringsämnenas spridningsvägar och belastning förändras efter att man lagt om från konventionell spannmålsodling till ekologisk vallodling och bete för boskap. Målet med långtidsmätningarna är även att utreda hur åkerns lutning och olika väderförhållanden påverkar näringsläckaget samt att producera material för matematisk modellering. Matematiska modeller kan utnyttjas bl.a. vid planering av vattenhushållning i jordbruksdominerade områden och vattenskyddsåtgärder.